Birgit, Cherokee och Pontiac
Jag heter Birgit Svensson och bor i Lagfors som ligger 4,5 mil nordväst om Sundsvall.
Det är en mycket vacker bygd som jag dessutom bott en kort tid i när jag var barn.
Vi flyttade ofta när jag var barn det är väl därför jag har flyttat omkring en del som vuxen.
Bara jag får med mig mina grejor och hundarna så känner jag mig hemma. Har hunnit bli 50+ år och
från det att jag var i 10 års ålder har djur varit en viktig del av mitt liv. Det startade med hästar.
Jag hade min första kurs i Studiefrämjandets regi som 13 åring i hästkunskap. Jag har också jobbat med
hästar bland annat som ridinstruktör.
Min första hund var en dvärgschnauzer (en olydig sådan) som blev 5 år. Han avlivades på grund av att
bägge knälederna bak var defekta.
1981 köpte jag min första Terv, Azonas Iroquois. Han var som valp livrädd för människor. Vi la ner
många timmar på att träna tillgänglighet. Dessutom fick han parvovirus (han var vaccinerad) när han var 8 månader.
En hel valpkurs drabbades, en hund som var ovaccinerad dog. På den tiden var schäferdominansen på brukshundklubben total,
så jag fick mycket ofta höra vilken dålig hund jag hade. Jag hade fel ras och dessutom hund som vägrade att hälsa på alla
självutnämnda hundexperter. Jag hade ingen att fråga utan försökte efter eget huvud hjälpa min hund och de mesta jag gjorde
var helt fel enligt ”experterna”, speciellt när jag var bland hundmänniskor. När han var 2 år syntes inte hans reservation
annat än om man kände honom väl.
Däremot blev han skottberörd vid ca 1½ år. Det var också lite trix att få det att fungera
på tävlingar men det gick det också. Vi tävlade spår och han blev godkänd i högre klass. Han blev även godkänd i lägre klass
skydd och erövrade en hel del titlar FINUCH, INTUCH, SUCH och LP i lydnadsklass 1. 1984 blev han årets bästa utställnings- terv.
Han vann det årets stora rasspecial. Iro som han kallades var min stora läromästare, han gav mig massor av hundkunskap.
Nästa hund var Trollbjörkens Navaho född 1989, han var son till Iroquois. En öppen glad hund, inte lika vek och
reserverad som sin far men tyvärr inte lika duktig att spåra. Navaho fick certpoäng i spår (han valde att bakspåra på
spårupptagen), uppflyttad till högre skydds, lydnadschampion och utställningschampion. Han var ganska liten på höjden
men med en mycket kraftigt benstomme (grov). På den tiden var inte noskvalster lika känt så det gick några år som han
bara nös och nös. Andra gången dom opererade bort tonsillresterna hittade dom massor av noskvalster. Tyvärr fick han
för hög dos ivomec och fick problem med levern ett tag. Detta lade stora hinder i vägen för tävlandet. Som familjehund
var han god och glad.
|
1993 kom Fozaso´s Cherokee-XCIII till familjen. Jag hade en del år tidigare haft hans mamma (”Eszan”) boende hos
mig ett par dagar och hon gjorde valet av nästa valp lätt. Cherokee har alltid gjort sitt bästa på tävlingar. Det som
fungerat bra på träning har han gjort lika bra på tävling. Cherokee är Brukchampion i spår och godkänd i elit sök. Han
är även godkänd i lägre skydd, har 1:a pris i Lydnads klass II och tjänstehundscert i bevakning.
I bevakning har han deltagit på SM 3 gånger och bästa resultatet är en bronsmedalj. Förare har varit Roger Sjölund som är
aktiv i hemvärnet. Det har varit ett roligt samarbete både för mig och Cherokee. Cherokee har också cert på utställning.
Han har varit lite svår att ställa för han liknar lite en älg när han hamnar i utställningsringen. När han fick certet hade
vi grannens Toypudel som han gillade stort vid ringside. Då fjädrade han upp sig och blev elegant och i det läget var det
inte svårt att få cert. Vi har även deltagit på agility och om jag har kunnat springa lite fortare så har vi inte dragit
på oss tidsfel. Det var kul att delta med en brukchampion och agility är jättekul både för hund och förare.
Runt 7-årsåldern fick han problem med prostatan vilket har stört honom en del. När han var 10 kastrerade jag honom och
sedan har han varit besvärsfri. Han fyller 13 år den 16 april och är lite stel i baken men för övrigt glad och ”gooo”.
Fozaso´s Pontiac-XCVIII är född 1998 och honom har jag fått för mina synder.
Fozaso´s kennel skänker en valp om man blir brukschampion så Pontiac är en championvalp.
Han har ETT TEMPO som gäller och det är FULL FART FRAMÅT. Han har fyllt 8 år men det är ingen skillnad på tempot.
Han har varit svår att tävla med genom att han tycker att jag går för sakta och det kan bli lite pip och sånt.
Jag har fått lagt ner många timmar på att lugna ner honom. Eva Bodfäldt sa något mycket sant om honom, även om
han går på mitt kommando så tänker han galopp i högsta tempot.
Jag har inte lyckats få honom att tänka om men å
andra sidan har vi varit på veckokurser när de flesta hundarna slokat i mitten på veckan. Men inte Pontiac han har
ställt upp och varit superpigg på träning och fortsatt att ge järnet. Han tycker det är häftigt att tävla så han
ökar i intensitet under lydnadsmomenten och är nästan på väg ur hand i slutet av programmet. Jag har ofta blivit
gratulerad för en glad och trevlig hund av domarna när vi gått av planen men poängen har havererat på något
fartmoment, t ex framåtsändande är hunden mer än 25 m före så får man en 0:a. Ett och annat sökcert har
försvunnit den vägen likaså 1:a pris i lydnads klass 3 framåtsändande till rutan är ett jättekul moment
som han ofta glömmer bort att kolla vart han ska. Trots bekymren så är det en mycket rolig, självsäker och
dominant hund. En svaghet har han, han är håröm, han älskar att bli kliad men inte kammad. Pontiac har
blivit svensk Utställningchampion och har cert i sök. Han är även godkänd i elitspår.
I början på 90-talet gick jag intruktörsutbildingen och har haft många kurser. Därefter gick jag lärarutbildningen
i SBK:s regi, ett bland många uppdrag som jag haft under åren är som ansvarig för Sundsvalls BK:s hundägareutbildning.
Jag har varit medlem i SBK sen början på 80-talet. Jag har tävlat med mer eller mindre framgång i agility, lydnad,
spår, sök och skydd. Jag har även startat i rapport med Navaho för min egen erfarenhets skull.
Utanför hunderiet är jag i botten utbildad fritidspedagog och har jobbat med lite av varje.
|
